Prins Eugens Waldemarsudde

Just nu pågår en jubileumsutställning på
 Waldemarsudde, Djurgården i
 Stockholm som heter
" Prins Eugen 150 år -
Fasetter ur ett liv".

Det här var verkligen en fin och rolig utställning.
Har varit på Waldemarsudde många,många
gånger de sista 25- 30 åren och det är alltid lika
roligt att se det här fantastiskt vackra hemmet,
huset och trädgården.
Det känns aldrig som ett museum
utan snarare som att kika in i ett hem
där någon fortfarande bor.

Nu kändes det extra mycket som att
prins Eugen "just lämnar rummet",
brev, tidningar och uppslagna böcker
lite här och var på borden.

" Näst efter konsten tror jag blomster
är min största glädje", - Prins Eugen 1901.

I söndags när vi var här så fullkomligt vräkte
regnet ner så det var ju tur att en del av blommorna
fått flytta in och delta i utställningen.
Någon promenad i trädgården blev det inte den här gången.

På bilden ser ni Prins Eugen som lät bygga
det här fantastiska huset och som levde här ensam
i alla år, fram till sin död 1945.
( ja, förutom anställda då förstås,hushålllerskor,
trädgårdsmästare m.fl.)

Dukat till middag med blommor
från trädgården i vackra vaser.

Eugen var konstnär och formgivare,
som formgivare är han ju känd för sina
vackra klassiska Waldemarsuddekrukor,
men i ett rum visades annat som han också gjort,
stolar, silvervaser och smycken.

Åhhhh, jag samlar på vattenkannor,
den här var inte dum...

Gamla journalfilmer och privata
filmer var också jätteroligt att se.
Inlånad konst av Eugen och även
av vännerna  Carl Larsson, Anders Zorn
och Nils Dardel.

Här är min vackra Waldemarsuddekruka
som jag verkligen älskar att sätta blommor i,
året om, snitt eller krukväxter,
allt passar lika bra.
Fick den här och flera mindre när jag fyllde
30 år, släkten gick ihop och samlade,
minns fortfarande hur glad jag blev!
Hade önskat mig en sån kruka i flera år.

Under årens lopp har det blivit
någon kruka då och då..
Den här fina utställningen pågår till
den 24 maj.

Kram