Håkan Nesser är en av mina absoluta favoritförfattare. Han verkar dessutom vara en väldigt sympatisk och trevlig person med humor och ett fantastiskt språk. Blir grön av avund när jag hör honom tala, tänk att kunna använda svenska språket så. Men nu till hans böcker, har läst allt han skrivit och tycket faktiskt att ALLT är bra. Ni har säkert läst romansviten om kommisarie Van Veeteren, tror att det är tio stycken. Om ni inte läst dem så gör det, spännande och mycket kluriga och oväntade kriminalgåtor som utspelar sig i en fiktiv stad som Nesser döpt till Maardam. MEN, nu var det Människa utan hund som jag egentligen skulle berätta om. Den första boken av fyra om kriminalinspektör Gunnar Barbarotti. Namnet kommer sig av att hans svenska mamma och italienska pappa inte kan enas om namnet. så här blev båda nöjda, svenskt och italienskt. Handlingen i boken: Det är december i Kymlinge och medlemmarna i familjen Hermansson samlas för att fira 105-årsdagen , pappan i familjen fyller 65 och äldsta dottern 40. Men inget är vad det synes vara. Natten före födelsedagen går sonen Robert ut och är försvunnen, sedan försvinner sonen till den 40- åriga dottern. Det dröjer ett tag innan Barbarotti kommer in i handlingen, och tvingas ta tag i familjens mörka hemligheter. Det värsta med den här boken är att man vill läsa o läsa så fort man har en ledig stund, den är så välskriven och spännande.
Skön söndag
Anncathrine
