Tussilago 30 kronor

Bild från Norrmalmstorg, Stockholm, i fredags.

Har ni sett på maken!
Tussilago i plastkruka!

Där stod vi och ojade oss, min syster och jag,
30 kronor, det är ju bara inte klokt!

Då kommer det en gammal dam,
och jag menar verkligen  gammal dam,
säkert över 95 år.
Stödd på käpp, i finaste vårkappan kommer
hon fram till torghandlaren,
det riktigt strålar om henne, hon ser
verkligen lycklig ut.
- Åh, tussilago!
- Så glad jag blir, två stycken tack,
jag vill ha en till köket och en till sovrummet.
Det lät som hon tyckte att 60 kr för
två tussilago var värt varenda krona!

Då kände vi oss så dumma!
Så snabb man är att döma saker och ting.
Väldigt lätt att tycka något när man lätt som en plätt
kan skutta ut till något dike och plocka en bukett!

Genast såg jag framför mig hur den gamla damen
kom in till sin lägenhet, satte ner plastkrukan
i en fin gammal kruka av porslin,
kokar en kopp kaffe och sedan sitter där
i sitt kök och tittar lyckligt på sin tussilago.
Säkert sitter hon och tänker på när hon var
barn och plockade vårens första tussilago...
Kanske är hon alldeles ensam,
har varken barn eller barnbarn...

Ungefär här i mina tankar är jag nära att börja gråta,
(ja, ni hör, det är inget fel på min fantasi!)
som tur är, är min syster med, hon tittar på mig och
suckar och drar iväg med mig till butiken
FACE, där vi ska titta på varsitt nytt läppstift.

Härliga dunvippor!

Önskar en skön onsdagskväll
till Er alla bloggläsare,
som bara blir fler och fler,
om ni bara visste hur roligt jag tycker att det är!

Tack också alla ni som tar er tid till
en liten kommentar, det blir man ju extra glad över så klart!